Linoljemaling Utvendig Engwall o. Claesson

Informasjon

Linoljemaling utvendig hvit eller standard farge fre Engwall o. Claesson

Engwall o. Claesson utv. linoljemaling er en tradisjonell, svensk kaldpresset linoljemaling til utvendig bruk.
Kan også brukes innvendig.
Den er basert på kaldpresset rå linolje, sinkhvit og linstandolje som gjør den meget motstandsdyktig mot
klimapåvirkninger og svertesopp/alger. Linoljemalingen er helt uten skadelige løsemidler.

Den fåes i disse standarfargene:

Hvit
1A-30 Grønn Umbra (S 8010-G90Y)
1A-663 Jernoksidbrun (S 8010-Y70R)
1A-318 Jernoksidsvart (S 9000-N)
1A-83 Kromoksidgrønn (S 5040-G30Y)
1A-44 Brent Terra (S 5040-Y70R)
1A-225 Jernoksidrød (S 5040-Y80R)
1A-94 Gull Oker (S 3560-Y20R)
1A-46 Ubrent Terra (S 5040-Y20R)
1A-48 Engelsk rød (S 4050-Y80R
1A-36 Grå Umbra (S 6502-B)
1A-920 Jernoksidgul (S 3060-Y20R)
1A-29 Oksid Blå (S5540 R70B)
1A-92 Lys Oker (S 3560-Y20R)

Ønsker du en annen farge enn standardfargene ?
Trykk her dersom du ønsker en annen farge.
Gjør oppmerksom på at malingen gulner. Desom det skal brukes helt hvit, anbefales den utvendige linoljemalingen eller den blanke.
Linoljemalingen er helt uten skadelige løsemidler.
Les mer om linoljemaling her.

Fordeler med Engwall o Caesson utvendig linoljemaling:

Eneste på markedet med rå linolje = best inntrengning i treverket
Inneholder standolje som betyr at den ikke matter seg ned med en gang, som andre av konkurrentene gjør. Det betyr at den holder lenger mot vær og vind og hjelper til å holde svertesopp og skitt borte fra overflaten.
Inneholder kun naturlige, ekte, lysekte pigmenter. Da blir ikke rød, rosa etter noen år. Farger blandes for hånd på vekt, altså ikke en maskin.
Inneholder ikke løsemidler
Inneholder maks med sink innhold som holder svertesopp borte fra overflaten.
Vedlikehold innervall på 8-15 år , slites naturlig fortere på solsiden som sør og vestvegg .
Brukes mest av proffosjonelle malere både i Norge og Sverige, som vet hva de vil ha.

Teknisk:

Bindemiddel: Rå svensk kaldpresset linolje og linstandoljeBindemiddel
Pigment: Titandioxid,sinkhvit
Tørrstoff: 98 %
Glans: Halvblank
Tørketid: 24-34 timer
Tynner/vask: Lavaromatisk white spirit/ linoljesåpe
Forbruk: 12-15 m2 per liter

Regn ut hvor mye du trenger til ditt hus:

Nytt/bart trevirke (grunning og 2 strøk) ca. 5 m2 pr. liter så får du totalt mengde maling.
Tidligere malt (2 strøk) 7 m2 pr. liter så får du totalt mengde maling.

Husk å bestille med lav aromatisk white spirit til tynning (Ca 20% av mengde maling) og vask av svinebust pensler.

Trustpilot

Tips og råd

Tips og råd når du skal male med linoljemaling fra Engwall o Claesson :

Lykke til med et strålende resultat ! Vil du lære mer? Bla nedover:

Oppbygging av malingsfilm :

-treverk

-Grunning 40 % tynning med lav arom white spirit

-1.strøk 25% tynning med lav arom white spirit

-Toppstrøk ufortynnet linoljemaling

Legg merke til innsuget av linolje ut på bart treverk.

Dette er utvendig linoljemaling 1A 48 Engelsk rød

Linoljemaling på mur.

Linoljemaling kan fint benyttes på mur og puss overflater. Viktig at pussen er fullstendig tørket og ikke er for alkalisk før påføring.

Linoljemaling er ikke så diffusjonsåpen som kalk og silikatmalinger, men den har den egenskapen at den,etter en tid, blir diffusjonsåpen, slik at den egner seg meget godt både til tre,metall og mur/puss. Den har også en hard, blank overflate som lett lar seg vaske med ph nøytrale vaskemidler.

Er det utvendig eller i et fuktig område ville vi anbefale å bruke Engwall o Claesson utvendige linoljemaling som inneholder sink( glans ca 50). Alt. er Engwall o Claesson innv. blanke glans 60 eller halvblanke glans 40.

Framgangsmåte :

2 strøk med oppvarmet kokt linolje på nye puss overflater, 2-3 støk Engwall oClaesson linoljemaling med 2-3 dager tørk imellom strøkene.

Om linolje

Odling

Linodling förekommer i många delar av världen. De största odlingsarealerna finns i Kanada, Kina och Indien. Man skiljer på oljelin – som i Sverige huvudsakligen odlas i Skåne och Östergötland – och spånadslin för textilindustrin som i Sverige främst odlas i Hälsingland.

Linoljeutvinning

Oljan utvinns genom att fröet pressas i en skruvpress. Oljan kan vara kallpressad eller varmpressad. Den kallpressade oljan pressas direkt i skruvpressen och de mesta föroreningarna stannar därmed i presskakan. Det varmpressade oljan framställs genom att fröet krossas och upphettas med ånga innan den pressas. Det innebär att mer föroreningar följer med i oljan. Vid kallpressning får man ut ca 25 % av frövikten i olja mot ca 30 % vid varmpressning.

Rå linolje

Den råa linoljan har mycket låg viskositet (är mycket tunn och lättflytande) och tränger därför väldigt bra in i trä och andra underlag vilket effektivt hindrar framtida fuktinträngning och röta. Linolja torkar genom oxidation, dvs en kemisk reaktion med syre, och den tunna, lättflytande råa linoljan har därför relativt lång torktid.

Kokt linolje

Kokt linolja kokas egentligen inte i bokstavlig mening utan upphettas i slutna kärl samtidigt som man tillför syre (och ibland även torkmedel) för att den skall oxidera snabbare. Den kokta linolja har högre viskositet (är tjockare) än den råa och är därmed ett bra bindemedel för färg.

Linstandolje

Linstandolja framställdes förr i tiden genom att linoljan fick stå framme i solen under lång tid. Oljan oxiderade då under lång tid och blev tjock och ljus. Idag upphettas linoljan, utan tillförsel av syre, till 280 – 300 grader vilket gör att oljan polymeriseras utan oxidation. Fördelen med att använda den polymeriserade linstandoljan i färg är att den ger färgen ett tåligare ytskikt än den kokta linoljan.

Hva er linoljemaling?

Historikk

Linoljefärg är en färgtyp vi har mycket lång erfarenhet av. Historiskt sett var det ett exklusivt material som redan på 1500-talet användes vid utsmyckning av kyrkor, palats och andra påkostade byggnader. Efter att ha varit nästan helt borta från marknaden under 60- och 70-talet är den nu tillbaka som ett självklart färgval för ett långsiktigt, miljövänligt och vackert bevarande av de hus som vi vill
se som en del av vårt framtida kulturarv.

Bindemiddel

Färg består i huvudsak av bindemedel och färgpigment. Bindemedlet i linoljefärg är naturlig linolja. Det kan vara rå linolja, kokt linolja eller linstandolja – vilket alla påverkar färgens olika egenskaper. Linoljefärg skall alltså inte förväxlas alkydoljefärg som oftast är en syntetiskt framställd produkt.

Pigment

Linoljefärg kan tillverkas antingen med jordpigment eller oxidpigment. Jordpigmenten är tagna direkt ur jordlagret och innehåller oftast även andra mineral än just det sökta pigmentet. Sådan färg kan därför variera i kulör från batch till batch. Vanliga jordpigment är Umbra, Terra och Ockra. Ett av de mer exklusiva är den vackert blåa kobolt. Rena oxidpigment ger alltid samma kulör vid tillredning av färg.

Produsering

Historiskt sett tillreddes all färg för hand av målarmästaren själv. Det innebar att färgens innehåll kunde variera även om grundreceptet egentligen var detsamma. Idag tillverkas den absolut största andelen linoljefärg i fabrik under kontrollerade former. Färg med rena oxidpigment blandas i en s.k. dissolver (som en stor visp) – medan jordpigmenten valsas i s.k. trevalsverk.

Sammensetting

Då linolja torkar långsamt – och snabbt angrips av mögel och påväxt när den används utomhus – tillför vi numera zink, fungicider (antimögelmedel) och sickativ (torkmedel). Då får man en tålig färg för utomhusbruk som står emot vårt ombytliga klimat bra – och som är lätt och billig att underhålla.

Linoljemalingens unike egenskaper

Råteskydd

En linoljefärg skyddar normalt mycket bra mot fukt och röta. Den råa linoljans låga viskositet ger den extra hög inträngningsförmåga i trä. Linoljan hindrar fuktinsugning och håller därmed träets fukthalt på en så låg nivå att rötsvampar får mycket svårt att växa.

En "levende" maling

Till skillnad från moderna akrylatfärger så är linoljefärgen ett levande material. Den rör sig med underlaget och följer temperaturväxlingar vilket förhindrar sprickbildning. Den är också helt diffusionsöppen varför fukt kan vandra ut och in genom färgskikten utan att stängas in och orsaka blåsbildning – vilket kan vara ett problem med helt täta färgsystem.

En del av det naturlige kretsløpet

Linolja är en naturprodukt och därmed en del av det naturliga kretsloppet. Det innebär att linoljefärg utomhus får mögelpåväxt om den inte skyddas. Därför tillsätter man numera zink för att hämma påväxten – och i vår färg har vi dessutom tillsatt ytterligare mögelhämmande medel (fungicider). Det ger färgen god motståndskraft mot påväxt och lång hållbarhet även i vårt hårda klimat.

Vakker og enkel å vedlikeholde

Ingen färg smälter så bra in i naturen som linoljefärg. Den har ett djup och en sammetslen yta som är mycket svår att efterlikna på artificiell väg. Den åldras med värdighet och är lätt att underhålla. Rätt anstruken linoljefärg flagar nämligen inte – den kritar. Det gör att den är mycket enkel att underhålla. När det yttre s.k. ”offerskiktet” kritat bort så finns fortfarande ett skyddande färgskikt kvar – som du enkelt kompletterar genom att måla på ett nytt, oförtunnat färgskikt. Borsta och tvätta först bort all kritad och löst sittande färg (använder du målartvätt så skölj noga innan du målar). Har det gått lång tid sedan du målade förra gången så kan även det underliggande färgskiktet ha börjat krita. Då bör du måla två nya skikt.

Å male med linoljemaling

Tørt og fast underlag

Förarbetet är viktigt vid all målning. Ingen ny färg sitter bättre än den gamla den målas på. Den gamla kritade linoljefärgen måste därför borstas och tvättas av noga. Om det finns färg som släppt från underlaget skall den skrapas bort. Fet och smutsig färg tvättas med målartvätt med ett ph-värde runt 10. Skölj alltid noga. Har man fått kraftig mögelpåväxt kan man behöva använda medel avsedda för att ta bort just mikrobiell påväxt. Använd aldrig tvättmedel som innehåller lut på linoljefärg.

Pensler

När du målar med linoljefärg bör du unna dig bra penslar. Använd inte roller då du då inte kommer att kunna stryka ut färgen så tunt som krävs. Välj runda eller ovala penslar av hög kvalitet, helst naturborst. Dessa håller och fördelar färgen betydligt bättre än billiga syntetpenslar. Använd en s.k. Anstrykare på större ytor och en Sparpensel vid mindre ytor som t.ex. fönsterbågar. Du kan förvara penslarna i vatten över natt men tvätta dem i såpa och varmt vatten när du målat klart så kommer de att hålla länge. Det anbefales Gnesta pensler.

Kitt,sparkel og kvistlakk

Målar du utomhus är det viktigt att du aldrig använder syntetmaterial under linoljefärgen. De materialen rör sig väldigt olika varför färgen kommer att spricka eller flagna. Utomhus målas sprickor helst igen, men är de under 2 mm kan de fyllas igen med linoljekitt. Större skador lagas med trä. Grundmåla innan du kittar, annars sugs kittets linolja in i träet och kittet torkar ut. Inomhus kan du använda linoljespackel. Här bör du också shellackera kvistar för att undvika genomslag. Använd aldrig shellack utomhus.

Maling

Utvändigt skall linoljefärg målas i tre mycket tunna skikt. Det första skiktet späds med 40?% lågaromatisk alifatnafta. Det gör att färgen penetrerar bättre och tar med sig både torkmedel, påväxtskydd och pigment in i underlaget. Dessutom blir den lättare att gnugga in i underlaget vilket alltid är viktigt med linoljefärg. Andra strykningen görs efter 24-36 timmar och späds med 20?% alifatnafta. Det sista skiktet målas ospätt – så tunt som möjligt. Det är viktigt att alla färgskikt får torka ordentligt mellan strykningarna – annars finns risk för blåsbildning eller skrynkling.

Vedlikehold av linoljemaling

Kritting – en bra hjälp i arbetet

Linoljefärg åldras naturligt genom kritning – vilket innebär att den med tiden bryts ner och pulveriseras på väggen. Det gör att den ändrar karaktär under sin livscykel från sidenblank till matt – och att man kan uppleva kulören som något nedtonad. Den patina som ett vackert åldrat linoljemålat hus visar upp är inget man behöver beklaga – det är ofta väldigt vackert det också.

Men kritningen innebär också att du besparas en hel del skrapningsarbete när du bestämt dig för att måla om. Generellt kan man säga att ju tidigare underhållet görs desto mindre arbete krävs. Och desto billigare blir det även på sikt. Syd- och västfasaderna utsätts för mer sol än norr- och östsidor och bör därmed ges extra tillsyn. Om ditt hus är målat med en bra färg på rätt sätt – dvs. bra underarbete och korrekt utförd målning – så ligger de rekommenderade målningsintervallerna utomhus på 8 – 12 år, lite beroende på var och hur huset ligger.

God forberedelse er viktig

Vid all målning skall underlaget rengöras till ”fast och rent underlag”. Borsta först bort all kritad färg – och skrapa bort det som ev. ser ut att sitta löst. Spikar och beslag skrapas och borstas noga med stålborste. Har man fått påväxt på sin fasad så måste man först tvätta bort den ordentligt. Använd då tvättmedel avsett för just detta – vanlig målartvätt räcker oftast inte utan tar bara bort ytligt fett och smuts. Undvik dock starkt alkaliska tvättmedel. Efteråt är det viktigt att skölja noga med vatten – använd dock aldrig högtryckstvätt. Då tränger fukten in i träet och måste sen torka ut helt innan
man kan börja måla, vilket kan ta längre tid än man tror.

När du planerar för målning bestämmer du först hur många lager linoljefärg du vill måla. Där det finns trärena ytor målar man alltid tre lager, är färgen gammal och kritningen har pågått en längre tid bör man måla minst två lager. Målar du när kritningen har påbörjats – men färgskikten i övrigt är i bra skick – så räcker det med en strykning. Det kan naturligtvis skilja från fasad till fasad beroende på hur väder och vind slitit på färgen. Grundmålning görs med 40% spädd linoljefärg, mellanstrykning med 20% spädd linoljefärg och slutstrykningen med helt ospädd färg. Måla alla skikten så tunt som möjligt
med en rund eller oval pensel av god kvalitet.

Tenk på været før du maler

Måla inte i starkt solsken eller när det regnar. Då är risken stor att man får en flammig yta. Dygnsteperaturen bör inte understiga 10 grader när man målar. Om temperaturen kryper ner under 10 grader på natten så låt färgen torka lite extra. Ge alltid linoljefärg lite mer torktid än för lite.

Linoljemaling på andre underlag

Vi tänker oss oftast att linoljefärg bara kan målas på trä. Det är en väldigt bra färgtyp för trä då den tränger in i och skyddar träet mot fukt och röta. Men den går att måla på de flesta underlag!

Linoljemaling på puss

Att måla kalkputs med linoljefärg är inte ovanligt. Detta görs dock oftast på socklar, runt portar eller på pelare och andra ytor som utsätts för hårdare nötning och slitage. Det är viktigt att putsen är genomhärdad innan man börjar måla – annars riskerar man att linoljan snabbt bryts ner av den basiska putsen (hydrolys). Puts bör målas med minst fyra strykningar – och även den sista kan med fördel spädas med 10 % alifatnafta. Är ytan redan tidigare målad med linoljefärg tvättar och målar man som vanligt. Har man gjort putslagningar skall dessa grundmålas minst två gånger och gärna mellanstrykas två gånger för att motverka glansfläckar efter slutmålning. Exempel där linoljefärg målats på puts är bl.a. Katarina och Maria Magdalena Kyrka på Södermalm i Stockholm.

Linoljemaling på plåt og metall

Plåt bör alltid grundmålas med en rostskyddande färg innan man målar med linoljefärg. Då blymönja inte längre får användas av vem som helst är det viktigt att man använder en alkalisäker grundfärg. Använd då en alkydbaserad grundfärg med rostskyddande egenskaper. I Hagaparken i Stockholm ligger Koppartälten som målats med linoljefärg direkt på kopparplåt. Första strykningen gjordes med en blandning av 50 % linolja och 50 % terpentin – därefter målades det tre strykningar med – det mycket dyra – pigmentet Kobolt blå.

Linoljemaling på stein

Även om det låter otroligt så har man målat mycket natursten med linoljefärg genom åren. Som exempel har Utrikesdepartementet i Stockholm en hög granitsockel som är målad med röd linoljefärg för att likna exklusivare italiensk natursten. Liksom vid all målning är det viktigt att underlaget är torrt, rent och fritt från gammal lös färg. Har stenen inte målats tidigare så kan även den förseglas med en första strykning med en blandning av 50 % linolja och 50 % terpentin.

Innvendig maling

Linoljefärg är ursprungligen en konstnärsfärg. Den användes tidigt vid invändig utsmyckning av kyrkor och palats. Efter att länge ha fått se sig helt utmanövrerad av den snabbtorkande och luktfria (men inte emissionsfria) plastfärgen används linoljefärg nu återigen allt mer i såväl tak som på paneler och listverk inomhus – där man eftersträvar en ytterligare dimension än bara en kulör. För linoljefärgens lyster och känsla är svår att uppnå med moderna material.

Du kan få vår invändiga linoljefärg som blank, halvblank eller matt. Färgen är avsedd för målning av tak, paneler, möbler, fönsteromfattningar och andra snickerier inomhus. Den blanka färgen innehåller zink för att bättre motverka den typiska mörkergulning som all linoljefärg drabbas av där dagsljuset inte kommer åt tillräckligt. Ställ en vas på ett linoljefärgsmålat fönsterbräde så har du snart en gul fläck därunder. Flytta vasen och fläcken försvinner inom några dagar.

På nytt trä schellackeras alla kvistar för att undvika genomslag av hartsämnen. Därefter grundas med den vattenburna grundfärgen Slipgrund V – som du kan få bruten i samma kulörer som linoljefärgen. Att använda den alkydbaserade Slipgrunden ger både betydligt kortare torktider och ett bra underlag för att måla linoljefärg på. Det är viktigt att grundmålningen ger ett jämnt icke-sugande underlag – annars kan variationer i glans uppstå vid slutstrykningen.

Man skall alltid eftersträva god luftväxling oavsett vilken färgtyp man målar med – men det är extra viktigt med god luftväxling när man målar med linoljefärg inomhus då färgens oxidation (dvs. torkning) är helt beroende
av tillgång till friskt syre

Som alltid vid målning av linoljefärg skall färgen strykas tunt. Om du grundmålar med Slipgrund V behöver du inte späda färgen – men vill du ändå tunna den kan du använda linolja när du målar inomhus. Välj runda eller ovala penslar av bra kvalitet – och var noga med att röra om väl från botten innan du börjar måla.

Viktig for et bra resultat

Hva skal du male?

Skall du måla en befintlig fasad så har du inte så mycket att välja på än att måla på plats utomhus. Tänk då på att förbered målningen noga genom att skrapa, borsta och tvätta ytan ordentligt innan du börjar måla. Spackla aldrig under linoljefärg utomhus – sprickor upp till 2 mm kan fyllas med linoljekitt medan större sprickor målas igen eller trälagas.

Skall du sätta upp ny panel så grundmåla och mellanstryk innan du sätter upp panelen. Slutstryk när panelen är på plats så du täcker spikskallar och springor med färg ordentligt.

Skall du måla fönsterbågar är det alltid bäst att ta ner och måla dem inomhus – oavsett om du skall kitta eller inte. Skall du ha samma kulör ut- och invändigt använd utomhusfärg på alla ytor.
Se till att färgen torkat ordentligt innan du sätter tillbaka bågarna så de inte riskerar att fastna i karmen när du stänger dem första gången.

Når skal du male?

Man säger normalt att säsongen för utomhusmålning är maj till augusti. Då ligger dygnstemperaturen över 10 grader och fuktigheten är måttlig. Nu är det tyvärr inte alltid på det viset. Våren kan vara både kall och blöt – och framförallt nätterna kan vara oberäkneliga. Samtidigt kan september vara varm och torr och därmed bra för utomhusmålning. Det du skall tänka på är att linoljefärg vid gynnsamt väder kräver mellan 24 – 48 timmar för att genomhärda. Försök därför måla när du har en lite längre period av bra väder än bara just den där förmiddagen då du vill måla.

Regnar det på färg som ännu inte hunnit torka är risken stor att du får en flammig yta. Den kan du bara bli av med genom att måla ytterligare en gång. Var då noga med att låta färgen torka ytterligare så att all fukt lämnat färgskiktet innan du lägger på ny färg. Är det regn i antågande när du vill måla så se till att täcka ytan ordentligt innan regnet kommer.

Om du målar sent på året så kan det vara bättre att lämna den sista strykningen till kommande vår. Har underlaget gjorts rent och all lös färg avlägsnats – och de färglager som målats på rätt sätt – så klarar det sig bra över vintern. Tvätta bara av vinterns ev. fett och smuts innan du fortsätter måla när värmen återvänt.

Hvem skal male?

Vill du måla själv brukar det oftast gå väldigt bra att måla med linoljefärg. Du har då både intresse av och möjlighet att förbereda jobbet, måla enligt anvisningar och låta färgen torka ordentligt mellan strykningarna. Vill du leja ut arbetet är det viktigt att du tar reda på den tilltänkta målarens erfarenheter från att måla med linoljefärg. Det är bättre att vänta och låta en erfaren målare måla kommande år om du är osäker på den målare som kan komma redan nästa vecka. Var noga med att målaren verkligen planerar för den tid som krävs för att färgen skall hinna torka ordentligt mellan strykningarna. Det brukar synas i offerten.

Var också noga med att diskutera färgåtgång och förberedande arbete innan du godkänner en offert. Dåligt förarbete och för tjocka färgskikt är de absolut vanligaste orsakerna till ett dåligt slutresultat. Så ta gärna referenser på målarens tidigare linoljemålade hus innan ni börjar. Då kan du få värdefull information helt gratis.

Farger

Standard farger utvendig linoljemaling er de fargene vi bruker som baser til vår brekking av andre farger. Disse kan du gjerne blande selv for å få din unike farge.

Malermester og dekorasjonsmaler Roger Studsrud med standard fargene.
Vi hjelper deg med din farge!

NCS kodene er nærmeste standard ncs kode, de må sees på som kun tilnærmet lik :

Hvit
1A-30 Grønn Umbra (S 8010-G90Y)
1A-663 Jernoksidbrun (S 8010-Y70R)
1A-318 Jernoksidsvart (S 9000-N)
1A-83 Kromoksidgrønn (S 5040-G30Y)
1A-44 Brent Terra (S 5040-Y70R)
1A-225 Jernoksidrød (S 5040-Y80R)
1A-94 Gull Oker (S 3560-Y20R)
1A-46 Ubrent Terra (S 5040-Y20R)
1A-48 Engelsk rød (S 4050-Y80R
1A-36 Grå Umbra (S 6502-B)
1A-920 Jernoksidgul (S 3060-Y20R)
1A-29 Oksid Blå (S5540 R70B)
1A-92 Lys Oker (S 3560-Y20R)

Vi blander også etter NCS farger og kan også hjelpe deg med å spesialbrekke etter en fargeprøve eller materialprøve. Se linoljemaling utv. brekk for pris og info.

FARGER PÅ TREHUS I NORGE

Fargehistorikken for norske trehus er langt fra fullstendig klarlagt. Historikken som er kjent er full av ulike fargevarianter. Man må regne med lokale variasjoner og forskjeller mellom rike og mindre velstående miljøer. Denne fremstillingen tar med de mest alminnelige tendensene.

Slutten av 1600-tallet til ca. 1760 (Barokk)

I siste del av 1600-tallet begynte man å kle tømmeret utvendig med panel, og dermed kom også maling av trehus i bruk. I perioden fram til ca. 1760 dominerte de jernoksydrøde fargene (engelskrød og dodenkop -) samt ulike varianter av oker som panelfarge. Den vanligste kontrastfargen på listverk, vinduer etc. var hvitt eller lyse grålige og beige - varianter . Dørene ble malt i panelfargen eller gitt en egen farge, helst en mørk grålig , grønnlig eller brunlig nyanse.

Ca. 1760-1790 (Barokk , Rokokko)

Etter hvert kom hvitt, lys beige og lys grått til å bli dominerende panelfarge på store hus. I begynnelsen var kontrastfargene på listverk og dører dype og kjølige. Især ble blå , kalde grå og grønnlig grå nyanser brukt. Med tiden ble disse kontrastfargene blekere, og bruken av grønt og beige ble alminnelig. Vinduene ble i hele perioden malt hvite. Alternativet var å anvende den lyse panelfargen på vinduene. Den lyse hovedfargen ble som regel bare brukt på hovedfasadens vegger. Bakvegger mot gårdsrom etc. ble malt oker eller engelskrøde. Disse fargene var langt billigere enn fasadens lyse nyanser, som inneholdt blyhvitt - datidens hvite pigment. De billige fargene ble også brukt på uthus og mindre våningshus.

Ca. 1790 - 1850 (Klassisme, Loisseize, Empire)

I denne perioden ble fasadene på større bygninger utformet i pakt med forbilder i klassisk steinarkitektur, med søyler, pilastre, kvadrerte hjørner m.m. - alt forarbeidet i tre. Denne imitasjonen av steinarkitektur satte også et tydelig preg på fargesettingen. Idealet var fargene på sand og kalksteinsbygninger ute i Europa. I første del av perioden dominerte lys grå , lys blålig grå, blek rosa, og lys, kjølig grønn som hovedfarge. Oker og rødlig oker forekom også ganske ofte. Ved relativt mørk panelfarge ble det valgt en lys kontrastfarge eller motsatt. Vinduene var i begynnelsen ofte hvite eller lys grå, men etter hvert ble det mest vanlig med mørke vinduer: dyp, kjøliggrå , dyp, grålig grønne , grønne og brunlige . I siste del av perioden ble varianter av grått de mest dominerende panelfargene. Vinduene fikk som regel mørke farger. Dørene var som regel grønne i hele peioden. Bakvegger og uthus ble malt oker og engelskrøde som før. Langs kysten var bindemiddelet i denne malingen som oftest tran, evt. tilsatt litt linolje. I resten av landet var den røde og oker fargen hyppig en såkalt komposisjonsmaling.

Ca. 1850 - 1910 (Nygotikk, Sveitserstil, Dragestil, Jugend)

Etter midten av 1800 tallet ble man innstilt på å vise at tre var bygningsmaterialet. Panelet og undersiden av av takutstikket ble derfor malt i farger som skulle imitere nytt treverk. Blek gul oker og blek rødlig oker dominerte

fullstendig som panelfarge. Men lyse gråfarger var også i bruk. Lys brunlige og gråfiolette hus forekom iblant. Listverk og synlige konstruksjoner ble malt i en kontrastfarge som var mørkere enn det bleke panelet. Rødlig oker som Engwall o Claesson guldoker, gråbeigeog grå nyanser var vanlige. Vinduer og dører ble som regel malt ganske mørke. Rå , brent , grønn umbra eller varm grønt var vanlig. Dørene ble hyppig malt slik at fyllingene fikk en lysere variant av ramtreets farge.

Ca. 1910-1930 (Nyklassisme, Nybarokk)

Først med perioden 1910-30 forekom helt hvite hus. I det hele t var hvitt og gråhvitt svært utbredt som panelfarge. Det var mest alminnelig at den ble kombinert med rødlig oker, brunt, kjølig grått, blått og grønt på gerikter og dører. Vinduene ble malt med panelfargen. En vanlig variant var å male hele huset hvitt eller gråhvitt og dørene i kontrastfargen. Mot slutten av perioden ble det mer og mer vanlig med kraftige panelfarger som markerer overgangen til funksjonalismen.

Ca. 1930-1950 (Funksjonalisme)

Rundt 1930 var bruken av engelskrød og oker blitt utbredt. Senere ble fargene noe lysere, og ulike nyanser av f.eks. grålig grønt, blek gult og lys blått forekom ofte. Det hendte at toetasjes hus fikk to panelfarger, én for hver etasje. Vinduene var gjerne hvite og dørene mørke.